GEOGRAFIER

Geografier är tillbaka! Efter 4 års väntan har vi återuppstått med ny redaktion och samma ambition att utgöra en plattform för geografiska frågeställningar. I vårt femte nummer undersöker vi relationen mellan rumslighet och religion. När vi ökat vår närvaro i virtuella rum under pandemin, kan man fråga sig om vi blivit kroppslösa varelser som likt anden i glaset frågar varandra “är du där?” Religion för tankarna till trossystem, föreställningsvärldar och andlighet. Likväl betonade Ninian Smart det materiellas betydelse för religion: dess fysiska rum, heliga platser, ritualer och föremål (1989). Vi slipper inte kroppen, men ändock är vi mer än bara kropp. Det immateriella och materiella verkar svårt att separera, en spänning som avspeglar sig i den palett av texter vi presenterar i detta nummer.

Alicia Skog har satt Uppsalas gamla kyrkogård under lupp och ställer frågor om dödens plats (eller icke-plats) i staden och det moderna livet. Hon finner där ett semi-offentligt rum där människors rörelser, beteenden och rytmer regleras av tysta överenskommelser. (s. 6) Kulturgeografen Andrew Byerley riktar uppmärksamheten mot kosmologiska ordningar i ett bostadsområde i Jinja Town, Uganda. Kan kommodifiering av mark kan bli grogrund för vidskepelse? Vilka är implikationerna av den socio-spatiala ordningen för vår föreställningsvärld? Mourad Kouri reflekterar över det offentliga rummets tillstånd med utgångspunkt i Slussens permanenta byggarbetsplats. Vad säger det offentligas form om våra föreställningar om demokrati och gemenskap? Behöver vi påminnas om skörheten i dessa begrepp? Amanda Beckman har pratat med religionsvetaren David Thurfjell om svenskarnas naturtillvändhet. Bör den betraktas som en sekulär andlighet, en nationalromantisk impuls eller en utväg från det individualiserade livets isolering? Geografiers tidigare chefredaktör Johanna Adolfsson undersöker den israeliska bosättarpolitikens omformning av landskapet. Hur präglas den internationella blicken på Israel-Palestina av detta? Seif Saad skriver om böneutrop och ljudlandskap i Khartoum, Kairo och Istanbul – städer med tusen minareter. Frågan om religionens fysiska och audiella närvaro blir politisk, som när egyptiska myndigheter ville “städa upp” Kairos ljudbild genom en standardisering av moskéernas högtalarsystem. Vi har även fått vykort från post-sovjetiska landskap . Katerina Zolotova vägleder oss genom en historisk terräng där de många religionerna formats genom geopolitiska omvandlingar. Hanna Xu och Scott Huber har tillsammans utformat tidningen du håller i handen. Välkomna till ett nummer om tanke, ande och rum!

Amanda Beckman