The world is watching because you are watching, säger människorättsorganisationen Satellite Sentinel Projects slogan. Med hjälp av flygfoton spårar de ödeläggelse och markbaserade övergrepp. Amnestys program Decoder är av liknande art. Bli en Amnesty Decoder! uppmanar deras hemsida. Den som skaffar inlogg får tillgång till areala bilder och kan direkt klicka sig igenom stora sjok med mark i jakt på förstörda byar. Det är inte alls ovanligt att flygfoton eller satellitbilder används på det här sättet i konfliktzoner. Dominans kommer i många former och att äga betraktandet är en av dem. Att agera i världen – kanske till och med dominera den på detta kroppslösa vis har egentligen ingenting alls med teknik att göra. Det har alltid förekommit genom myter, kartor och berättelser. Omärkligt formas jorden under våra fötter efter projicerade drömmar. Viljan att dominera naturen döljs i sagor.
I det här numret av Geografier har vi utforskat relationen mellan myt och verklighet när det kommer till naturen. ATT ÄGA jord genererar en särskild tillgång till inflytande på historiens gång. Ändå tycks snabb urbanisering bidra till en känsla av platsens betydelselöshet. Det är bedrägligt. Jord är en så vanligt förekommande symbol för liv att kontroll över den aldrig kan sakna betydelse. På sidan 18 ger Emelie Danielsson och Luregn Lenggenhager oss berättelsen om demoniserade tjuvjägare i Namibias jaktparker. Efter en jordreform i den postkoloniala miljön gör vita markägare pengar på storviltsjakt i skyddade reservat. Den afrikanska naturen är mytomspunnen genom kolonisatörernas exotifierande berättelser och ekot från deras röster är långt ifrån tyst. Också i Palestina har jordreformer gjutit spelplan för en av de mest komplexa konflikterna i vår samtid. Som vita gäss ligger Västbankens bosättningar längst upp på kullarna. De vita byarna dominerar landskapet både genom visuell kontroll och genom vägar som skär upp och skärmar av ett palestinskt liv i dalgångarna. Läs mer på sidan 54 eller försjunk i Alaa Abu Asads bildessä på sidan 70, en kontemplation över Palestinas träd, kullar, hav och bosättare. På sidan 76 berättar Henrik Strömsten om det som kallats världens mest ironiska naturreservat, nämligen de platser militären paxat för träning i fält. Den brutala hanteringen kombinerat med frånvaron av jordbruk kan skapa rika biotoper. Men ett landskap är inte en stum backdrop – det rör sig, växer, flyter och torkar ut.
Parker och andra grönområden utformas efter tidens ideal men det gör också storskaliga landskap. På sidan 32 har Nicole Reid och Oleksandr Holovachov illustrerat begreppet ekosystemtjänster med hjälp av osynligt ljus. Det är ett sätt att sätta ekonomiskt värde på landskapets resurser. För vari består naturens värde? Det är lockande att föreställa sig ett landskap utan människor, en fri vildmark. Men vildmark är ett mänskligt påfund. Som Anders Sjöstrand skriver i essän Portraits of a Peopleless world är den människofria naturen en destruktiv fantasi som tar fokus från den verkliga frågan, nämligen den om jordens kollapsande ekosystem. Gracie Verda Selva tar oss med till Atlantskogen, Amazonas lillasyrra som sträcker sig utmed Paraguays, Argentinas och Brasiliens västra kust, där intressen kolliderar och människor sätts på flykt. Också hos Sandra Ylikangas sidan 50 och Jenny Nordmark på sidan 14 står konflikterande resursintressen i centrum: bruk eller missbruk av vatten, mincral och mark. Poeten Cody Koester inleder numret. Och det kommer mer! För en riktigt geografisk analys av Georgiens jordbruk, slå upp sidan 64 och läs Lars Ährbergs och Robert Salmijärvis reportage om det sovjetiska arvet eller sidan 22 där Miron Arljung berättar om Costa Ricas kaffelandskap; den ekonomiska globaliseringen har ju inte kunnat frångå det faktum att en produkt måste komma någonstans ifrån. Vi visar Sofia Runarsdotters och Joakim Hanssons projekt the Other från bosniska Mostar, fotografier från både Sandra Leandersson och Malin Bernalt samt Karin Hagens suggestiva illustration.
Det här numret blir vårt fjärde! Vi har växt och är dubbelt så tjocka. Anna Sundvall har varit bildredaktör och tagit fram den grafiska profilen. Neime Chenon Cederblom har skapat den grafiska formen. Tillsammans har de utformat tidningen du håller i handen. Välkomna till ett nummer om dominans, jord och sagor.
Johanna Adolfsson
GEOGRAFIER 