I Michel Foucaults berömda bok Övervakning och straff talar den franske filosofen om diciplin. Inte som straff utan som vetskap att man kan vara betraktad. Foucault vände på Platons devis ”Kroppen är själens fängelse”, till det motsatta: ”Själen är kroppens fängelse”. Så vad händer när en bit mark karteras? Gränser och vägar ritas up, landytor markeras, hus prickas ut. Människor kan hitta dit och hitta där. Är kartan kroppens fängelse? I det här första (!) numret av Geografier funderar vi på om det stämmer, det här med kartan som instrument för makt. Vi har lånat Peter Bennesved, doktorand i idéhistoria vid Umeå universitet och han berättar historien om vad som hände när norrländska Abisko kartlades av staten. Läs om det på sida 16. Miron Arljung funderar över geografens roll i en karterad värld och berättar om varför vi måste vara medvetna om kartans vita fläckar s. 13). Rickard Näsström lyfter blicken mot satelliterna och sätter händerna på marken: hur klassas marktäcket in och hur kan vi veta att bilderna stämmer? Läs om det på sida 20.
Varje nummer av Geografier kommer vara associerat till ett tema. Först ut är temat Kartan. Varför är det viktigt? Jo, därför att en karta är bedräglig i sin utklädnad. Det är en idé förklädd i marktäcke, infrastruktur och kustlinjer. En idé om legitimitet, territorium, markanvändning, struktur och hierarkier som får fast form. Genom kartan tar vi oss an nationalstaten. På sida 30 frågar sig Josh Levy hur välfärdsstaten och dess invånare hanterar de hemlösa EU-migranterna. På sida 4 går Emelie Danielsson och jag till botten med tankegodset bakom gränsförskjutningar och territorium utifrån två aktuella konflikter: annekteringen av Krim samt IS vanvettiga härjningar i Syrien och Irak. Vilken syn finns på nation och stat och vad spelar det för roll? Anders Sjöstrand fördjupar diskussionen på sida 22, där han berättar om hur livsstilskapitalism och idén om vildmark vävs samman i ett projekt för att bevara sydamerikanska Patagonien från exploatering. Men vad händer när utländskt storkapital köper upp mark i andra länder? Vem hamnar utanför glaskupan?
Du kan också läsa om city branding (s. 28), miljöutmaningar i Taipei (s. 27) och en analys av Bromma flygplats framtid (s. 25), allt under vinjetten Urban Legends. Vi har också intervjuat konstnären Nisrine Bouhari som berättar om sin syn på rörelse. Dessutom studerar vi äventyrarnas historia genom den norska äventyrsrullen Kon-Tiki.
Johanna Adolfsson
GEOGRAFIER 